Att köpa häst till ridskola

Det är mycket att tänka på när man ska köpa hästar till ridskoleverksamhet. Hästarna ska vara lätta att hantera i stallet och de får inte vara för heta att rida. Fogliga och lugna, men inte lata. Kraven är många. Till saken hör att det dessutom finns en viss ovilja att sälja hästar till ridskolor.

Black Bill
Black Bill, welshponny. Uppfödare Ingemar Lööf.

Anna-Karin Sandberg driver en privat ridskola utanför Luleå som heter Stall Balans. Hennes man Lars Sandberg hjälper till med bokföring och fakturering, men även praktiska saker som att bygga hagar och ligghall. Ridskolan har femton hästar, sommartid kan det vara några fler.

Ridskolan tar emot ridelever i alla åldrar, men det är mestadels barn och ungdomar som rider på Stall Balans och stallet har fler ponnyer än stora hästar.

Två av ponnyerna är viktbärande och kan även gå på vuxenlektioner. De hästarna är D-ponnyer av cob-typ. Även fjordingen Nicke Nyfiken går på storhästlektionerna. Det finns även fyra stora hästar, de är halvblod eller halvblodskorsningar, plus en stor arabhäst. Ridskolan bedriver också handikappridning varje vecka och då används stallets extra snälla och pålitliga hästar. De brukar vara islandshästen Dokka och korsningsstoet Madicken som tjänstgör på handikapplektionerna.

Att ge något entydigt svar på vilken inriktning ridskolan har tycker Anna-Karin Sandberg är svårt.
– Alla ridelever har olika mål med sin ridning. En del ryttare rider för att det är ett trivsamt sätt att få motion. Andra vill komma ut på tävlingar så småningom. Vi vill erbjuda en bred verksamhet för flera inriktningar. Vårt mål är i första hand att väcka ett intresse för hästar och ridning. Självklart är det är roligt när någon ridelever tar steget vidare och köper en egen häst, säger hon.

Faszet, welshponny. Uppfödare Ingemar Lööf.
Faszet, welshponny. Uppfödare Ingemar Lööf.

Ridning utomhus
Trots bredden kan man finna en viss nisch och det är uteridning. Ridskolan ligger utanför stan så det finns möjlighet att rida ute i skogen eller på ridslingor. Det finns även två sandtag där man kan öva på klättring. Både i vuxen- och barngrupperna efterfrågas uteritter. De populära ponnypromenaderna i byn är ett återkommande inslag. Då får föreningens medlemmar och föräldrar hjälpa till att leda ponnyerna.

I stort sett är all ridverksamhet förlagd utomhus. Mesta antalet ridtimmarna sker på en bana i anslutning till stallet. Eftersom hästarna jämt går ute är det inte så tittiga. Det har vant sig med att det blåser och att det kommer bilar. Omställningen att fara ut en sväng kring byn blir därför inte så stor som om de alltid reds i ridhus. Några gånger per år då de har haft hoppkurser har de lånat grannstallets ridhus.

Vilka hästar är det då som passar i ridskoleverksamhet?
Tvärt emot vad man kan tro så är det inte alltid hästar som är välutbildade som är lämpliga som lektionshästar, uppger Anna-Karin.
– Vi köpte ett 10-årigt ponnysto som var tävlad Lätt A i både hoppning och dressyr. Tanken var att få en häst som kunde sättas in direkt på lektion. Dessvärre var stoet för smart. När hon märkte att hon hade en nybörjare på ryggen så tog hon semester. Hon gick och ställde sig på mitten, backade och hade en massa hyss för sig. Vi sålde stoet och hon fungerade perfekt som privathäst.

Lovord i överkant
Det är inte helt enkelt att hitta hästar som passar, erfar Anna-Karin.
– Det gånger vi har vänt oss till hästhandlare så låter det i de flesta fall som om hästarna är att klara att sättas in på ridlektion redan nästa dag. När vi kommer ut för att provrida brukar det visa sig att det löftet är taget i överkant.

– Många gånger kan hästarna inte fatta galopp för skänkeln och en del hästar har knappt varit styrbara. Om man är spekulant på en åttaåring är ju inte tanken att den ska behöva ridas till i ett halvår innan den kan användas på lektion. Idag har jag lärt mig att det inte alltid är samma sak som sägs på telefon som överensstämmer med verkligheten.

När man köper hästar från uppfödare så har dessa hästar stamtavla. En del hästar är exteriört bedömda på sto- och unghästpremiering, så man kan gärna be att få läsa den kritiken. Hästen bör ha en god exteriör, den ska inte ha allvarliga avvikelser i benställningen. Kontrollera även att hästen inte är öm i ryggen. Hästar från uppfödare är ofta välhanterade, även om de inte ridits in.
– Jag har full förståelse för att uppfödarna inte alla gånger hinner rida in och utbilda sina hästar, huvudsaken är att de är hanterade.

Temperamentet viktigast
En uppfödare som Anna-Karin valt att handlat av flera gånger är Ingemar Lööf i Linköping. Han har sålt hästar som han trott ska passa i ridskoleverksamheten och det har fungerat. Hon har köpt fyra welshar och en arab av honom.

– Hästarnas temperament är oerhört viktigt i vår verksamhet. De ska vara alerta, men inte heta att rida. De måste vara tåliga. Man ska kunna tappa stigbyglarna och tappa balansen och falla fram mot halsen utan att de blir rädda. De ska tåla att det kommer bilar och traktorer körande. De får absolut inte vara hispiga, då passar dem inte här.

Att komma över hästar som uppfyller samtliga krav är inte det lättaste. Epitetet ridskola utgör ibland ett hinder.
– Hästhandlarna bryr sig inte. Uppfödarna reagerar sällan negativt, de vet att hästarna får god omvårdnad och utbildning. Det är privathästägare, de som bara äger en eller två hästar, som ofta är negativt inställda till att sälja till en ridskola, har Anna-Karin fått erfara.

– När man ringer på annonser från privatpersoner går det bra när man hör sig för. Men när säljaren frågar vad hästen ska användas till och man svarar ridskola, blir det ofta kalla handen. Fast man säger att det är en liten ridskola med små grupper och att hästarna går i hage varje dag.

Lånehästar
Stallet har vid flera tillfällen haft hästar som ägs av privatpersoner på foder.
– Ibland kommer någonting emellan, och istället för att sälja hästen så har vi den här en tid. På ridskolan blir hästen ompysslad, den får regelbundet mat, motion och hovvård. Veterinär kontaktas om den skulle bli sjuk. När ägaren hämtar igen hästen har den god kondition och de kan återuppta träningen direkt. Det är en jättebra lösning för alla parter, tycker Anna-Karin.

Av hästhandlare blir man inte avvisad när man ringer och söker häst till en ridskola. Det har blivit några svängar söderut när stallet letat efter hästar.

– När vi startade verksamheten hösten 2001, var vi tvungna att ha ridklara hästar som direkt kunde sättas in på lektion. Eftersom många privata inte så gärna säljer till en ridskola och uppfödare ofta inte hinner skola sina hästar, vände vi oss även till hästhandlare. En av hästarna vi köpte, ett lettiskt sto, visade sig senare vara yngre än vad säljaren hade uppgett. Kanske slipper man sådant nu i och med passen.
 
Uppfödare är bra att köpa ifrån om man inte behöver hästen direkt, anser Anna-Karin.
– De hästar vi har utbildat här är också dem som fungerar bäst på lektion. Vi kan köpa in en unghäst som är helt oinriden eller lite riden, utbilda hästen och sedan successivt ta in den i lektionsverksamheten.

En yngre häst som finns i stallet är Magic Yoshi. Det är en femåring som köpts från en uppfödare.
– Han är under utbildning och kommer att få en bra inskolning innan han ska börja gå på lektion regelbundet.

Att provrida saluhästar
När Anna-Karin provrider äldre hästar brukar hon fladdra lite med tyglarna och tappa stigbyglarna för att se om hästarna klarar det.
– Jag kan även pressa hästen lite och se hur den reagerar. Det kan handla om att jag samlar den lite grann. Klarar hästen detta bra, så kan den vara aktuell för köp. Under förutsättning att den också klarar veterinärbesiktningen.

Ridskolehästar måste fungera under flera ryttare, det är en annan aspekt.
– Ryttare som fått lite rutin föredrar ofta en alertare häst framför en lat. Däremot bör hästen inte vara så känslig att den inte kan användas av nybörjare. Det blir väldigt oekonomiskt att köpa in en häst som inte alla kan rida.

Det är också av största vikt att hästen är snäll när man hanterar den.
– Är hästen grinig och jagar ut folk ur boxen redan när man köper den, kan man utgå ifrån att den kommer att fortsätta att försöka tukta folk. Jag aktar mig definitivt för hästar som är elaka att hantera. En sådan häst struntar jag i att ens provrida, säger hon bestämt.
 
Utevistelse
En häst som är låg i rang är att föredra framför en högrangad. Anna-Karin brukar passa på att fråga säljaren hur hästen fungerar tillsammans med andra i hagen.
– Jag får då en fingervisning om i vilken hage hästen sedan kan gå i. Nykomlingar får alltid gå i en hage intill de andra någon vecka innan jag släpper ihop dem. Då brukar det gå bra. Men visst har det förekommit några duster genom åren. Dock ingen allvarlig händelse.

Ett bra hästmaterial till rideleverna och goda hjälpmedel till ridledaren underlättar lektionerna. Anna-Karin har köpt in en röstförstärkare för att spara sin röst. Man placerar förstärkaren och högtalarna på magen och mikrofonen vid munnen.

– För mig var detta nästan ett måste. Eftersom våra lektioner bedrivs utomhus så uppslukas rösten lätt i vinden. Dessutom konkurrerar rösten också med smattret från hovar sommartid och knarrande i snö vintertid. Jag märkte direkt att jag blev mycket piggare då jag börjat använda röstförstärkaren. Att ropa högt hela kvällarna är ansträngande.

En annan liten modern finess som gör tillvaron behagligare när man håller lektioner utomhus är värmesulor i skorna. Sulorna kostar omkring 1.500 kronor och de drivs av ett uppladdningsbart batteri.

– Står man ute i fyra timmar och håller lektion i 20 minusgrader är dem guld värda, lovar hon.
 
Något som däremot inte hör hemma i Norrland är syntetsadlar.
– Syntetsadlar är säkert bra för att dem är underhållsfria. De fungerar däremot inget vidare bra här uppe eftersom vi ibland har över 20 grader kallt. Sadlarna blir stenhårda i kylan och spricker. Syntetsadlar det är för sörlänningar, konstaterar Anna-Karin Sandberg.

 



Startsida