Uppföljning av fallet i Svartbjösbyn i Boden
Miljööverdomstlens beslut är klart
Hästarna blir kvar i Svartbjörsbyn
Anders och Alf Gustavsson får ha kvar hästarna på sin jordbruksfastighet i Svartbjörsbyn i Boden, trots att grannen i bostadshuset intill är allergisk.
Djurhållningen fanns långt innan detaljplanen tillkom, vilket Miljööverdomstolen tagit hänsyn till. Paret i bostadshuset intill har beslutat sig för att flytta.
Anders och hans far Alf Gustavsson driver tillsammans jordbruk, avel av kallblodstravare, travsport och skogsvård. De bor på en jordbruksfastighet i Svartbjörsbyn i Boden. På 1990-talet uppfördes bostäder intill Gustavssons jordbruksfastighet. Fastigheten har funnits sedan slutet av 1800-talet. Stallet som är K-märkt är byns äldsta bevarade byggnad. Fastigheten är skriven på Anders far Alf och gården har gått i arv på faderssidan i flera generationer.
– Vi har varit här från första början. Det är samhället som har krypit in allt närmare på oss. Det som känts bra är att vi hela tiden har vi haft ett starkt stöd. Folk känner av vad som är sunt bondförnuft, säger Anders Gustavsson.
September 2003 flyttade det in ett par med två barn i bostadshuset intill jordbruksfastigheten. De nya grannarna som flyttade in gjorde klart bara någon månad senare att de ville få bort hästhållningen på grund av allergi. Det var mannen i familjen som var allergisk. Från grannarnas bostad till stallet är det omkring 60 meter.
Bodens kommun gav dock Anders och hans far rätt att ha kvar hästarna eftersom djurhållning skett på fastigheten sedan långt tid tillbaka. Dessutom kände de nya grannarna redan innan de flyttade in att det fanns hästar där. Beslutet togs september 2005 av Miljö- och byggnämnden.
Paret i bostadshuset drev vidare kravet om att hästarna skulle bort. De överklagade till länsstyrelsen som gav dem rätt. Det medföljde att Anders och Alf Gustavsson och även Bodens kommun gick vidare till miljödomstolen. Ärendet behandlades och miljödomstolen gick på länsstyrelsen linje. Hästarna fick inte vara kvar.
I Bodens kommun började då protestlistor cirkulera mot beslutet att hästarna skulle bort. En granne till Gustavssons fastighet gjorde en namninsamling där grannar i närområdet skrev på. Högre upp i byn uppstod ytterligare en namninsamling inne i en dagligvarubutik.
– De här engagerade många i kommunen. Efter tre dagar hade över 600 personer skrivit på att vi skulle få fortsätta med hästhållningen, berättar Anders.
Ärendet drevs vidare till Miljööverdomstolen som fastställde Bodens miljö- och byggnadsnämnds beslut. Hästarna får vara kvar.
Nämnden anförde att hästhållning bedrivits på den aktuella gården sedan slutet av 1800-talet och därför kan inte föreskrifter och tillstånd om hästhållning som kommunen beslutat långt senare tillämpas.
Miljööverdomstolen delade Miljö- och byggnadsnämndens uppfattning att Gustavssons hästhållning inte kräver något tillstånd.
Alla turer i ärendet och behandling i olika instanser är nu över efter tre och ett halvt år.
– Min far har lidit oerhört under tiden. Jordbruket och hästhållningen har varit hans livsstil, men äntligen är processen över, säger Anders.
Beskedet ger far och son lugn och ro, eftersom ärendet nu behandlats färdigt. Miljööverdomstolens beslut kan nämligen inte överklagas.
– Det är en viktig dom, inte bara för oss utan för alla hästägare och alla kommuner i Sverige. För det kommer sannolikt att dyka upp liknande fall, avslutar Anders Gustavsson.
Anki Lundberg
Startsida
|  |