Svenska arabgaloppörer står högt i kurs


Svenskfödda Lill Sham som vann Europa-meetinget Hobbs Melville 1998. Då segrade han över båda franska Derby-vinnarna Djelmila och Pepe le Mocco. Förstapriset var 217 000 kronor. Bilden är tagen 9 april 2005 på hingstvisningen i Kumla.

Ingrid Kindh i Hunsala utanför Gamleby i Småland har mångårig erfarenhet av hästar. På 70-talet avlade hon fram new forestar och hon har även varit amatörtränare i trav, men det är som tränare inom arabgaloppen som hon har blivit ett namn.

En av sina uppfödningar har hon sålt till sultanen i Oman som galopphäst. Den arabhingsten verkar nu som beskällare i galoppavel. Hingsten såldes för nästan 1,5 miljon, vilket troligtvis är det dyraste som betalats för en svensk galopphäst som lämnat landet och då inkluderas även engelska fullblod.

Ingrid Kindh är ägare till hingsten Pamir som lämnat syskonskaran Pamill, Lill Sham, Filur, Pamor, Pamirano och Black Jack. Lill Sham har tävlat med Europas elithästar inom arabgaloppen och hans resultat är helt outstanding. Både Lill Sham och Pamir tjänstgör i avel på stuteriet Arabian Racing Horses och hingsten Black Jack är mitt uppe i sin galoppkarriär.

Det var mer eller mindre en slump att Ingrid började satsa på galopp. Det började med att hon gjorde slag i saken och förverkligade sin flickdröm att köpa ett arabsto. 1972 köptes stofölet Djamiljah efter den ryska hingsten Prokaznik från Krikas Arabstuteri i Uppsala. Stoet betäcktes som treåring med Espartero (efter Nabor). Det var Erik Erlandsson som tagit in hingsten från Polen. Han rekommenderade Ingrid att använda Espartero till Djamiljah. Valet av hingst visade sig vara bra. 1976 föddes Partero – en hingst som gjorde 56 starter med resultatet: 18 segrar, 13 andra placeringar och 13 tredje placeringar. Hingsten blev galoppchampion på Täby 1981. Han vann Svenskt Grand Prix tre gånger. Partero löpte tills han var åtta år.

Partero såldes redan som föl till vännerna Kerstin och Roland Ask. Trots hästens segertåg på banorna ångrar Ingrid inte försäljningen.
– Partero kom i bra händer. Det är alltid roligt att sälja en häst som gör bra ifrån sig hos nya ägarna, tycker Ingrid.


Pamir på utställning, här ledd av Madeleine Lind en regnig dag i Kumla den 28 maj 2005.

Ryskt galoppblod
Med Parteros framgångar på galoppbanan började Ingrid intressera sig för härstamningar. Det visade sig att Djamiljahs far, Prokazik SU, var avlad på internationellt framgångsrikt galoppblod. Även Djamiljahs morfar, Indian King GB, hör till toppskiktet inom internationell galoppavel. Ingrid fortsatte att betäcka stoet Djamiljah. Bland annat användes de ryskfödda hingstarna Neman (e. Nabeg), Mamluk (e. Aswan) och Angel (e. Aswan). Neman-avkomman exporterades till USA som 1-åring och med Angel fick Djamiljah fem föl.

Egna avelshingsten Pamir inköptes 1991. En hingst som skulle visa sig passa förträffligt bra med Ingrids avelssto. Båda Pamirs föräldrar var födda på statsstuteriet Tersk i Sovjetunionen. Tanken med Pamir var att Ingrid ville tillföra ryskt prestationsblod till Djamiljah som hade rysk/engelsk härstamning. Siktet var inställt på att ta fram galoppörer. Det blev en syskonskara som utmärkte sig på banorna.

Den lyckade kombinationen med Pamir och Djamiljah resulterade i följande galopphästar:
• Pamill, sto, född 1992 – 22 starter: (7–5–6)
• Lill Sham, hingst, född 1993 – 28 starter: (21–5–0)
• Filur, hingst, född 1994 – 20 starter: (4–7–2)
• Pamor, hingst, född 1995 – 11 starter: (10–1– 0)
• Pamirano, valack, född 1996 – 10 starter: (1–1–0)
• Black Jack, hingst, född 1997 – 37 starter: (11–7–5)

Pamir har även fått fram löphästar med Djamiljah-dottern Nadjah (e. Mamluk SU).
• Chiiki, hingst, född 1996, 45 starter: (2–5–6)
• Nina, sto, född 1997, 7 starter: (0–1–0), exporterad till Norge som 3-åring.

Pamir-avkomman Lill Sham gör nu karriär som avelshingst. Han har bland annat lämnat:
•Will Sham, hingst, född 1999, 15 starter: (3–3–2), exporterad till Abu Dhabi 2004.
•Shams Girl, sto, född  1999, 6 starter: (0–0–2)
•Shams Beauty, hingst, född 2000, 16 starter: (2–1–5)
•Wilma Walewska, sto, född 2000, 5 starter: (1–1–1)
•El Sham, hingst, född 2001, 2 starter: (0–1–1)
•My Gold Lady, sto, född 2002, 5 starter: (2–0–1)


Lill Sham-avkomman Shams Tore. Galoppen får allt mer uppmärksamhet. Numera kan man se galopplöp på TV4. Dagens Rätt heter programmet som sänds varje torsdag vid lunchtid.
 
Hingstarna handbetäcker
Trots att galopproducenten Pamir hunnit bli 22 år så är han pigg och vital och tjänstgör i avel. De finns stoägare som vill passa på att använda Pamir innan det är för sent, berättar Ingrid. De resonerar så att Lill Sham är så pass mycket yngre, så honom kan de använda om något år istället.

Ingrid vill inte ha mer än två hingstar i avel samtidigt på stuteriet. Nu betäcker både Pamir och Lill Sham. Pamir har avkommeresultat av högsta klass och Lill Sham har både egna löpmeriter och avkommor som hävdat sig på banorna, därför känns det inte aktuellt att sätta in Black Jack i avel. I vart fall inte så länge han står med sin helbror i hagen intill. Skull han däremot stå på en annan station skulle läget vara annorlunda. Black Jack springer visserligen nu på banorna som bäst, men Ingrid är helt övertygad om att han skulle kunna kombinera båda sysslorna.

Pamir användes tidigare på fri betäckning. Han gick med såväl stuteriets egna ston som med främmande ston.
– Det som är fördelen med fri betäckning är att dräktigheten blir hög. Många gånger kan man lyckas med ston som är svåra att få dräktiga. Hingsten pratar med stoet och framkallar signaler, vilket gör att hormonproduktionen sätter fart. Idag efterfrågas inte fri betäckning bland stoägarna, så nu handbetäcker Pamir, berättar Ingrid.

Lill Sham handbetäcker också, men han har även verkat på semin med fryst sperma. Han har tre avkommor i Holland som är framavlade på det sättet.


Pamir (e. Nadejni  SU – u. Preria SU e. Elfur PL) är en moderlivsimport från Tersk som togs in av arabdomaren Birgitta Fock.

Helsyskonen Pamir x Djamiljah
Pamill var Skandinaviens bästa sto under sin tid. Som treåring, 1995, vann hon Dutch Open Junior Championchip i Holland. År 1997 vann hon Skandinaviska championatet i Danmark. Ingrid tror inte att uppfödningarnas resultat är någon slump, hon har medvetet avlat på prestationsblod. ”The blood will tell” är ett uttryck som man använder sig av i England, säger Ingrid och det är nog inte för inte som uttrycket myntades.

Lill Sham är vinnare av Svenskt Grand Prix 1997 och 1998. År 1997 blev han tvåa i Europa-meetinget Hobbs Melville i Stockholm. Tvåa på Dubai International Classic i Frankfurt 1998. Han var bästa arabgaloppör i Europa 1998. Om Lill Shams enastående galoppkarriär kan berättas att han på Hobbs Melville i Danmark 1998 mötte Europa-eliten. Lill Sham vann loppet. I mål gick stoet Djelmila på en andraplats. Det stoet vann samma år Derbyt i Catar, Dubai Cupen och Derbyt i Frankrike och korades till världens bästa galopphäst inom arabgaloppen. Lill Sham har alltså sprungit om världsettan!

Filur sprang också med ”Europagräddan”. På Hobbs Melville Sprint i Danmark 1998 blev han fyra. Han utnämndes till Bästa Svenskuppfödda galopphästen 1998. (Denna period tävlade Lill Sham mestadels utomlands och fick inte göra anspråk på titeln).

Pamor startade totalt 11 gånger och vann alla löp utom ett där han blev tvåa. Det var i Oslo 1999 på Øvrevoll som han för första gången blev slagen. Sista löpet samma år innan exporten  till Oman 1999 gick han Svenska Galoppderbyt på Blommeröd. Det loppet vann han. Ingrid hade tillfrågats om försäljning av Lill Sham. Hon meddelade dock att något sådant inte var aktuellt. Istället erbjöd hon den två år yngre brodern Pamor. Beloppet 175.000 USA-dollar eller närmare 1,5 miljon blev prislappen för Pamor. Hingsten bör trivas i Oman. Avelssäsongen 2005 stod han som betäckningshingst hos sultanen.
 
Pamirano gjorde 10 starter innan han såldes som ridhäst. Valacken fick en placering och en seger i sjätte respektive åttonde loppet. Det var nog många som blev förvånade när Ingrid trots de senare loppens goda resultat bestämde sig för att ta hästen från banan.
– Det inte var Pamiranos grej att löpa. Han blev stressad av att gå på galoppen och började väva. Jag kunde inte med att hästen inte mådde bra, så han pensionerades från galoppen och såldes till en ridtjej.

Black Jack – att en brun hingst döps till Black Jack kan låta märkligt men det har sin förklaring. Djamiljahs sista avkomma fick hon när hon var 25 år. Det var det 21:a fölet i ordningen, därav namnet Black Jack, som kortspelet. Hingsten hade sex starter under 2005 med resultatet: (2-2-1).


Långdistansare med åren
Ingrid berättar att ungefär efter åtta års ålder brukar sprinterhästarna, de som löper över kort distans, tackla av lite. På de korta distanserna är tempot stenhårt i princip från start till mål. Hästarna blir med åren mer stayer-betonade. De lämpar sig bättre för att löpa över längre distans där tempot inte är lika högt. Till exempel är Black Jack en individ som gynnas av långa distanser.

Häcklöpningar går över längre distans och Ingrids dotter, Helena Kindh, har provat rida Black Jack som amatörjockey på häcklöpning i Göteborg augusti 2004. Distansen var 3.000 meter. Det var hennes debutlöp på Black Jack, de gick i mål som tvåa. Vann gjorde proffset Nicholas  Lovén på Sakee (e. Argo PL). Innan hade Helena endast ridit ett lopp, en steeplechase, på sitt fullblod Caribou (e. Lomond USA) – de kom då fyra i löpet. (Steeplechasens hinder är högre och svårare än hindren på en häcklöpning).

Vikter ett måste för sporten
Inom galoppen så anger man hästens formtal. Det är ett värdetal som sätts av en officiell handikapper som värderar hästens prestationer i alla starter. Ett högt formtal betyder att hästen har gjort bra ifrån sig. Formtalet kan också sjunka om hästen får en svacka. Genom formtalet fastställs hästens handikapp. För en häst som får +10 i handikapp innebär det att 10 kilo läggs till i blyvikter i fickor på sadeln.

– Om Black Jack får mer än 70 kilo på sig i ett lopp så startas han inte i det loppet. Då väljer jag istället ett annat lopp, där han får springa mot bättre hästar. Då tillförs han inte lika mycket vikt, förklarar Ingrid.

Det här med att tillföra vikter på hästarna är ett måste för att sporten ska fungera, menar Ingrid. Om man inte hade viktsystemet skulle loppen bli helt förutsägbara, samma hästar skulle vinna hela tiden. Oddsen skulle bli obefintliga och spelarna skulle tappa intresset. Hästar med många segrar och placeringar tillförs vikter. Då har hästarna som inte är fullt lika meriterade chans att komma på en bra plats i loppet. Vill man slippa mycket vikt på sin häst får man låta den möta jämbördiga individer, resonerar Ingrid.

Man kan jämföra galoppens system med vikttillägg med travhästarnas handikappsystem. Där har man löst det så att de bättre hästarna får tillägg på sträckan istället, anger Ingrid

Egen sandbana
Att träna galopp på hemmaplan går bra. Det finns ett vall som är 800 meter lång där man kan göra snabbjobb. På gården finns även en anlagd sandbana. Banan som är oval är 600 meter, så det går inte att rida på för fullt i svängarna. Det blir kortare heat på raksträckorna och lugn canter i svängarna. Jämförelsevis kan man nämna att bansträckningen på Täby Galopps gräsbana är 1595 meter och dirttrackbanan 1742 meter.

Förutom att underhålla konditionen på hästarna måste man se över skoningen. Ingrid vill gärna ha ganska nyskodda hästar inför ett löp.
– Nyare skor ger bättre fäste. Är skona slitna byter jag, det är viktigt att hästarna får ett bra grepp.

När man hör ordet galoppavel tänker nog många på tidigt födda föl, men hos Ingrid föds fölen sent på säsongen. Sen vår eller tidig sommar, men inga vinterföl.
– Inom galoppen vill de flesta få tidig fölungar, för att de ska vara så stora och utvecklade som möjligt.  Men det märks bara skillnad på tvåringar och araber startar man inte så tidigt, invänder Ingrid.

Helst inga vinterföl
Hon har en gång övertalats att ta fram en tidig fölunge, den föddes i mars. Den vintern hade vi dryga metern snö och jag fick ploga upp stigar i hagen för att fölungen skulle kunna ta sig fram. Sedan var det för kallt att ha den ute längre stunder, så den fick stå mycket på stall tills det blev varmare. Det här gör jag inte om, poängterar Ingrid.

– En fölunge ska kunna gå ut i en hage med gräs redan första levnadsdygnet. Det är inte bra att den står still inne på stall. Utevistelse gör att fölet hålls igång. Rörelser stärker senor och muskler och lungorna får arbeta. Det är ett stort plus om ett föl får en sådan start i livet, anser Ingrid.

En gång föddes ett föl riktigt sent på sommaren. Hingstungen Palett som är född 1998 nedkom 16 augusti. Det är Djamiljahs dotter Natasjah (e. Angel) som är moder till Palett. Natasjah var tre månader innan dräktighetsförklarad, men hon måste ha resorberat fostret. Eftersom Natasjah gick med Pamir i hagen så har han skött ombetäckning på egen hand utan min vetskap.

– Att Palett föddes sent på säsongen hindrade honom inte från att bli näst bästa treåring och bästa svenska häst i Derbyt 2001, då danskägda GO Kossack vann, betonar Ingrid.

Kanske världens bästa sto
Det har blivit många goda hästar av Djamiljahs avkommor, i synnerhet avkommorna tillsammans med Pamir. Även Djamiljahs döttrar Nadjah (e. Mamluk SU) och Natasjah (e. Angel SU) har i sin tur gett galopphästar. Ingrid undrar om det är något avelssto inom prestationsavel som kan mäta sig med Djamiljahs resultat som avelssto. Att stoet är en av de bäst producerande i världen vet hon redan, men hon vill veta om Djamiljah är den allra bästa. (Beräkningen avser: antalet avkommor + avkommornas prestation i Sverige  + avkommornas prestation internationellt).

– Jag ska göra efterforsningar i USA och se om det är något sto som kan mäta sina avkommeresultat med min Djamiljahs. Att som svensk i en amerikansk hästtidning uttala sig så här borde betraktas som ganska uppkäftigt. Amerikanarna vill ju som oftast och alltid vara bäst på allt. Så jag hoppas de tar min fråga som en utmaning. Det skulle vara intressant att veta hur Djamiljah ligger till.

ANKI LUNDBERG

 



Startsida