Jede-Automaters uppfinnare
storsatsar på trav i Västsverige
Creep feadingens
in- och utgångar är byggda så smala och låga att
fölmärrarna inte tar sig in till kraftfodret.
På Bomsgårdens
område i Lerdala växer en travanläggning successivt. Här
finns 92 hästar fördelade på tre stallanläggningar,
lösdriftsanordningar, 80 hektar inhägnat naturbete, 850 meter
rakbana och 800 meter rundbana.
Den som har sett till att det blivit en ordentlig träningscamp är
svenskamerikanen Jan Magnusson. Jan är numera bosatt i USA där
han bedriver ett flertal rörelser, men han har en hel del ärenden
till Sverige. Utan
att du vet om det har du säkert kommit i kontakt med Jan Magnusson
genom en av hans uppfinningar. Det är den på arbetsplatser
flitigt använda pulverautomaten, Jede-Automater , behållaren
där du kan välja kaffe, te, choklad, blåbärssoppa
och fruktsoppa. Den är patenterad 1968. 1979 såldes produkten
till Svenska Tobaksbolaget.
1965 åkte Jan
på lantbruksstipendium till USA. Stipendiet innebar 300 kronor och
ett visum. 2.100 kronor kostade resan som hans fars moster sponsrade.
1966 träffade han en amerikanska och förlovade sig. De gifte
sig 1968 och hon följde med tillbaka till Sverige, där de bodde
fram till 1981, då de emigrerade till Kanada. Jan kände att
han behövde hämta andan eftersom han satt i tre bankstyrelser,
Rotary, Round Table och hade egna rörelser.
Bomsgårdens
markägare, Stig Hjellström, är delägare i Jans bolag
Quantum Farms. Under rundvandringen på gården berättar
Stig Hjellström att de finns fyra anställda tränare i verksamheten.
På anläggningen finns Ingemar Johansson som tidigare arbetat
på Alebäcks Stuteri. Ingemar Johansson sköter om insemination
och träning av unghästar. Travtränarna hinner med att köra
sex till åtta hästar vardera per dag.
Arbetsdagen för
Stig Hjellström består bland annat i att visitera hästarna
för att upptäcka om de har rivit sig på en gren, fått
en hovböld eller för att ta hand om en sårskada och se
över hästarna som är konvalescenter. Under fölningsperioden
ansvarar Stig för att det finns nattvakter till fölstona och
ringer ut veterinär vid behov. Vid komplikationer under fölning
har han ibland fått hjälp till att lägga föl till
rätta.
Arbetsdagen på
travcampen i Lerdala börjar klockan halv sex på morgonen med
utfodring och därefter utsläpp av hästar. Efter någon
timmes vistelse i hagen tas hästar in eftersom och selas för
att arbetas. Tisdagar och torsdagar görs snabbjobb som varvas med
motionsjobb övriga vardagar. De hästarna som varit i arbete
får sin kraftfodergiva till lunch inomhus. Hästarna i hagen
serveras kraftfoder två gånger per dag. Alla hästar ha
fri tillgång av hö i hagarna.
Fölstona som
är 25 till antalet är inhysta i lösdrift på en annan
gård. Sto och föl går tillsammans sex till sju månader
och avvänjningen sker successivt.
– Vi tillämpar
två avvänjningsmetoder. Den ena metoden är att ston och
föl går ihop i flock och ett sto i taget försvinner ur
flocken. Den andra metoden är att låta fölet dia stoet
på kvällen, men att skilja dem åt över natten. Båda
dessa metoder är en mild avskiljning, säger Jan.
Det finns ytterligare
en väg till avvänjning och det är bh för häst,
berättar Jan. Bh:n sitter över stoets ljuver så fölet
inte kommer åt mjölken. Jan berättar att han vid ett tillfälle
råkat ut för muddring av resväskan på en flygplats,
där tulltjänstemannen hålligt upp jätte bh:n i luften
och frågat ”What in the Hell is this?”.
På anläggningen
finns mest föl, ett- och tvååringar.
– Vi köper sällan unghästar, säger Jan och berättar
att de allra flesta unghästarna på gården är egna
uppfödningar.
Vissa hagar är
försedda med creep feading. Det är en träinhägnad
som har fyra kombinerade in- och utgångar. Dessa in- och utgångar
är så smala att fölmärrarna inte kan ta sig in. Här
kan man alltså lägga in kraftfoder som bara fölen kommer
åt, förklarar Stig och ”lurar” in några föl
genom att knacka i krubborna.
Sommarbetet på
Billingssluttningen omfattar omkring 80 hektar inhägnad mark och
är kalkrikt. Sluttningen är variationsrik och har lövskogsområden
och ett stort antal växter i sin flora. Den kuperade terrängen
gör att unghästar stärker sina muskler och sin benstomme.
Axelvalla travbana
är Quantum Farms hemmabana. Rundbanan på Lerdala-anläggningen
är 200 meter kortare än Axelvalla-banan, men är i kurvorna
byggd enligt Axelvallas 1000-metersbana och har 13,2 procents dosering
i kurvorna.
Jan som har haft
förmånen att vistas på två kontinenter har sett
skillnader i handhavandet av hästar, bland annat nämner han
”imprinting” som används i USA. Fölets första
timmar i livet ägnar man åt intensiv kontakt med människor.
Man vidrör fölet i en timmes tid, därefter släpps
fölet ut i en hage i sex månader innan man tar in det igen.
Syftet med den intensiva kontakten under livets första timmar är
att fölet ska minnas kontakten med människor, när man senare
tar in det. Stig hävdar att denna metod fungerar utmärkt.
En sak till som skiljer
hästhanteringen i de två olika världsdelarna är tiden
att få fram en unghäst till start. I USA tar det ungefär
sju månader medan det i Sverige tar dubbelt så lång
tid. Detta beror på intensivare uppfödning och träning,
i USA tränas unghästar sex dagar i veckan mot Sveriges tre till
fyra dagar.
– Bästa
tillfredställelsen med att vara i denna bransch är vetskapen
om att man en dag kanske föder upp en framgångsrik häst,
avslöjar Jan. Det är roligt att bevittna processen från
föl till starthäst.
Jans målsättning
är att anläggningen i Lerdala ska bli ett av de främsta
travstallen i Sverige. Han berättar att de har samarbete med proffstränaren
Tommy B. Andersson, bosatt i USA. Han har varit här och tittat på
anläggningen och även provkört och tittat på hästarna.
Till gården har även catch-drivern Torbjörn Jansson varit.
– Han har provkört
några hästar här med tummen upp som gest efter besöket,
berättar Jan.
Födgeniet Jan Magnusson bor som tidigare nämnts fortfarande
i USA och är på väg över Atlanten igen. Förpliktelser
väntar där, bland annat fyra stycken 1,5-åringar som står
under träning av Tommy B. Andersson. Även fyra fölston,
alla betäckta med den kända hingsten Malabar Man, står
under Jans försorg. Jan är även delägare i en helsyster
till stoet Continental Victory, ett av de få ston som vunnit det
klassiska Hambletonian-loppet.
Jan Magnusson, mannen
som en gång lämnade Sverige på grund av tilltagande arbetsbörda,
berättar att han i USA nu slagit sig in på hjortuppfödning
och i dagsläget äger han 600 så kallade elkar och 300
av typen vitsvanshjortar. Ja, det är som man brukar säga, har
man inte jobb, så skaffar man sig!
Text: Anki Lundberg
Artiklen är publicerad i tidningen Hästen, nummer 1-2, 2005.
|  |
