Värnplikt till häst

Livgardets 4. skvadron har flest tjejer inom Försvarsmakten. Omkring 10 procent av de uttagna utgörs av tjejer.

Vill du rida i paraduniform till slottet? Då är beriden värnpliktstjänstgöring kanske någonting för dig?

Förbandet heter Livgardet och förkortas LG. Den beridna delen heter Livgardets Dragonbataljon. Den beridna avdelningen delas in i två enheter; Livskvadron som utbildar militärpoliser som går beriden högvakt och Livgardets 4. skvadron som utbildar beridna bevaknings- och högvaktssoldater. Vid sidan av detta utbildas även Livgardets Dragontrumpetarkår, som tillhör Försvarsmusikcentrum. Årligen utbildas omkring 150 militärpoliser och upp till 250 bevaknings- och högvaktssoldater. Utbildningen genomförs på gamla K1, Lidingövägen 28 i Stockholm, som idag benämns Kavallerikasern. På Kavallerikasernen står Stiftelsen Beridna Högvaktens hästar för högvakttjänst tillsammans med 20 polishästar. På 4. skvadron och Livskvadron utbildas man i beriden garnisonstjänst, vilket innebär att genomföra beriden högvakt och beriden eskort i samband med audienser och statsbesök.

Personer som har god ridvana i bagaget när de kommer hit, rider tillsammans med nybörjarna de två första veckorna. Under den tiden hinner de anamma de nya vokabulären och vissa rutiner som skiljer sig från det civila, redogör major Hans Augustin, chef för 4. skvadron. Inom armén används begreppet betsla och sadlar gör man från hästen högra sida. När vojlocken ligger slätt på högersidan går man över på vänster sida och drar sadelgjorden. Det blir mindre springande fram och tillbaka med den här rutinen. Avsittning från häst ser inte heller ut som i det civila. Man drar ur fötterna ur stigbyglarna och hänger sidledes över sadeln tills man får order om att sitta av. Detta för att befälen snabbt ska kunna överblicka att ingen soldat har kvar en fot i stigbygeln vid avsittning. Ett rent säkerhetstänkande, förtydligar Major Hans Augustin.

Passeringar är ett uttryck som soldaterna snabbt kommer i kontakt med. Före och efter ridpasset är soldaterna skyldiga att göra en tillsyn, en visitation av hästarna och rapportera om det uppstått någon skada.

Så här kan det låta efter ett ridpass;
Kapten! Viking efter Pontus – Ganesco klar för visitation efter ridning, inga passeringar.
eller
Kapten! Impuls efter Nocturne – Krevad klar för visitation efter ridning, balltramp höger fram.

Efter två veckor får de med ridvana rida upp för ridtillstånd. Visar det sig att det behärskar ridning bra blir det ”tillståndsryttare” och får då rida på fritiden. De brukar rida i grupp om minst två personer till Djurgården. Det är säkert främmande för många att området kring Livgardet kan erbjuda 2,5 mil preparerad ridslinga. Hästarna behöver komma bort från kaserngården och få miljöombyte emellanåt, förklarar Major Augustin. Tillståndsryttarna varva mellan hästarna så att alla hästar kommer ut i skogen med jämna mellanrum.

Major Augustin berättar att hur mycket de så kallade tillståndsryttarna rider på fritiden beror på hur deras tjänst ser ut. Veckor då det är intensivare och tyngre pass, sparar de sig och rider inte så mycket. Han har även noterat att så fort det blir varmare ute så ökar ridlusten. Veckorna består oftast av tjänstgöring till 16.30 tre dagar i veckan och två dagar i veckan till 21.30. Soldaterna jobbar även några helger med stallposttjänst. Hästarna måste ju skötas och utfodras även på helgerna.

Inte bara ridning

4. skvadron innebär inte bara ridning, det ska utbildas till soldater i första hand, säger Major Augustin. De kommer huvudsakligen att ägna sig åt bevakning och skydd. Huvuduppgiften är att tjänstgöra som bevakningssoldat, beriden högvakt är bonusen! Uppgifterna i fredstid är att bevaka slottet och transportmedlen, det vill säga hästarna som man tar sig upp till slottet med. Inriktning på högvaktsridning består i att man tränar på att rida tätt intill varandra med fyra hästar i bredd. Hästledet innehåller 32 hästar. Munderingen består av fin uniform i fredstid. I krig bärs fältuniform och automatkarbin och utryckning i krig sker utan häst.

Ungefär en fjärdedel av utbildningen består av ridning, detta gäller även dem som saknar ridvana när dem rycker in. Resterande tid utgörs av krigsutbildning. När det gäller ridningen har tillståndsryttarna möjlighet att få sin ridutbildning anpassad. De kan ibland få hoppa och dressyrträna och göra sådant som är utvecklande både för dem själva och för hästarna. Det är helt klart en merit vid intagningarna till 4. skvadron att man har ridvana. Däremot kan man trots god ridvana få avslag beroende på att det finns ett längdkrav. Gränsen idag är 161 centimeter som minimum och maxlängd 190 centimeter. Längdkraven är inte enbart relaterade till ridningen utan även kopplat till krigsuppgifterna. En person på 155 centimeter får det tungt med kulspruta, pansarskott och övrig packning på övningarna. Ridmässigt kan personer under minimumlängden uppleva att det är ”för mycket häst” över arméhästarna. De som är över 190 långa har tidigare omgångar visat sig få problem, bland annat så håller inte deras ryggar.

För att bli antagen till 4. skvadron får man inte heller vara pälsdjurallergiker. Detta kan låta som självklart, men många av dem som blivit placerade känner inte till att dem är allergiska. Varje år får ett tiotal värnpliktiga omplaceras på grund av allergi. De blir som regel förflyttade till fotkompaniet i Kungsängen, en utbildning som också innefattar högvakttjänst. Man får inte heller vara brottsbelastad. Här görs en personkontroll hos polisen. Detta är inget problem, det rör sig om ungefär en person vartannat år som fastnar i den kontrollen, uppger Major Augustin.

De flesta som blivit uttagna för värnpliktjänstgöring på 4. skvadron har dock inte sökt hit, utan blivit placerade. De flesta saknar erfarenhet av hästar och ridning. I år är det cirka 30 av 250 inryckande som ridit innan det kommit hit. Soldaterna får lära sig att rykta hästarna skinande blanka. Sex stövränder på stallgolvet ska det kunna visa upp efter rykten. Så här minutiös rykt är välgörande för hästarna eftersom rykten har en masserande inverkan. Ridning sker i manskapssadlar och från början utövas ridning på tränsbett och efter omkring femton ridpass på kandar. Sporrar tillkommer när ryttarna utvecklat tillräckligt med balans. På vissa hästar kan spö användas men ridningen sker överlag utan spö, eftersom spöet inte ingår i paraduniformen. Först tränar de för högvakttjänst som innebär att; rida till slottet i skritt, på kandar med enhandsfattning och med sabel. Senare i utbildningen tränas de för att rida beriden kortege vilket innebär; enhandsfattning på kandar med dragen sabel, nedsuttet i trav. Major Augustin förklarar att 4. skvadrons intensiva ridutbildning under instruerande befäl motsvarar ungefär att man rider tre till fyra år på en civil ridskola.

– Det är med skräckblandad förtjusning som soldaterna ser på sitt första ridpass, uppger Major Augustin och fortsätter berätta att ridintresset går i vågor under utbildningsperioden, men på muckardagen står kortsnaggade soldater tårögda och klappar favorithästen i stallet.

Livgardet 4. skvadron har flest tjejer inom Försvarsmakten

Som det ser ut idag har 25 procent av de intagna sökt sig till 4. skvadron resten är uttagna. Tjejer kan ansöka om att genomföra frivillig värnplikt. Blir de uttagna till tjänsten så blir de värnpliktig med samma förutsättningar som övriga, det vill säga, det är inte fritt att hoppa av utbildningen. Det finns möjlighet för både tjejer och killar att genomföra värnpliktsutbildning till och med det år man fyller 27. Omkring tio procent av dem som gör beriden militärtjänst på Livgardets Dragonbataljon är tjejer.

Värnpliktige Nicklas Hellsten, 19 år från Borlänge gör sin värnplikt på Livgardets 4. skvadron. Han går under befattningskod GA938, vilket innebär bevakningssoldat som utför beriden högvakt. Tjänstgöringen omfattar 330 dagar. När han mönstrade togs han ut som bevakningssoldat och fick välja om han ville bli uttagen för högvakttjänst till fots eller till häst.
– Gå det kunde jag redan, så därför valde jag beriden militärtjänst, säger värnpliktige Nicklas Hellsten bestämt.

Värnpliktige Hellsten rykte in 25 oktober och hade ingen hästerfarenhet innan men han tycker det har fungerat bra med hästarna. I början ingöt dock hästarna en hel del respekt i honom. Det var ingen specifik kroppsdel utan hela hästen. Han berättar att som nybörjare var det klurigaste att få hästen att öppna munnen när man skulle betsla den. Idag behärskar han uppsuttet alla gångarter plus skänkelvikning. En annan fördel förutom att han nu besitter ridkunskaper, är att ha skjukvårdsutbildningen i meritförteckningen efter avslutad värnplikt. Värnpliktige Hellsten konstaterar även att man förbättrar sin kondition när man gör värnplikt.

Emmelie Björklund, 19 år från Stockholm tillhör liksom Niklas Livgardets 4. skvadron. Emmelie blev placerad på 4. skvadron i samband med mönstringen. Hon kände inte till att ridning ingick i utbildningen, beskedet tog hon som en positiv överraskning. Värnpliktige Emmelie Björklund har ridvana sedan tidigare och har tävlat i lätta klasser i hoppning och dressyr. Hennes egen häst, en Hollandsimport är nu dräktig med Lemon 769 och Emmelie kommer att fortsätta rida privat efter avslutad militärtjänstgöring.

Tjejer behöver som bekant inte utföra värnplikt men Emmelie Björklund såg det som en utmaning.
– Att man är tjej som gör militärtjänst tänker man inte på, det märks inte här. Vi är drygt 25 tjejer av 207 soldater på bataljonen, säger Värnpliktige Emmelie Björklund obekymrat.

Värnpliktige Björklund tillhör gänget tillståndsryttare och berättar att hon har utvecklats mycket i sin ridning sedan hon ryckte in.

Väktarutbildning

4. skvadron är ingen yrkesutbildning utan värnplikttjänstgöring. Dock har utbildningen ett civilt meritvärde. Fullgången utbildningen innebär att man innehar civil väktarexamen och kan söka anställning som väktare. Under värnpliktstjänstgöringen får soldaterna också utbildning i stridsskjutning och skyddstjänst där de bland annat får lära sig hur man ska skyddar sig mot gasattacker.

Fux och valack efterfrågas

Stallchef kapten Lars Hjelm berättar att här på Livgardet tjänstgör hästarna tills det är 18 år, därefter kan de utackorderas till fodervärdar i två år under icke högvaktssäsong. Fodervärd kan man bli genom att lämna sitt intresse. Kraven för att få bli fodervärd är att hästen ska uppstallas inom tio mils radie. Vi besöker stallet, tittar så att det ser bra ut och för en dialog med den tilltänkta fodervärden. När hästen är 20 år har fodervärden möjlighet att köpa ut hästen, då blir det pension på riktigt från armén.

De hästar som köps in till Livgardet ska vara valacker och hålla en mankhöjd på mellan 165 till 170 centimeter max. Det får hellre vara något lägre än angiven nivå, men inte högre beroende på att alla ryttare ska kunna rida dem, förklara Kapten Hjelm. Andra egenskaper som önskas är att hästarnas ska ha ett fogligt temperament så även orutinerade personer kan hantera dem. De bör inte heller ligga högt i blod eftersom hög fullblodsandel kan ge hästar som är mer på ”tårna”. Färgmässigt är det mestadels fuxar som önskas eftersom det ska se enhetligt ut i paradfältet. Dragonbataljonen brukar även ha fem till sex skimlar, de används av Livgardets dragontrumpetarkår. Signaltrumpethästarna går i täten i vaktparaden.

Stiftelsen Beridna Högvakten som äger trupphästarna annonserar på vårarna om att de önskar köpa hästar. Det görs en inköpsresa en gång per år, där treåriga hästar köps in. I fjol besökte man Örebro, Varberg, Flyinge, Bollerup och Tingsryd. Hästarna utbildas i närmare två år på Strömsholm eller på Flyinge för att sedan tjänstgöra som befäls-, trupp- eller trumpethäst. Att armén stöder svenska uppfödare och hingsthållare är viktigt, betonar stallchef Kapten Hjelm. Det ska vara en svenskfödd häst och helst ska den vara efter en svensk hingst också. Här kan ibland göras undantag för skimlarna som kan vara svåra att få tag på i rätt modell. Två kladruber har nyligen beställts från statsstuteriet i Tjeckien. Det är en ras av rejälare halvblodsmodell och det är oftast skimlar.

Nytt stall under uppbyggnad

Stallet på Lidingövägen är byggt 1897 och håller inte dagens mått på inredningen. Stallet går inte att bygga om invändigt eftersom pelarna i stallgången är bärande. Dispens har getts under tiden som uppbyggnad sker med det nya stallet. Byggnationerna med den nya stallbyggnaden är i full gång. På kasernområdet finns även ett ridhus. Det ridhuset som fanns från början på området är större än dagens ridhus, men det brann ner under Ryttarolympiaden 1956. Ett provisoriskt ridhus, som används än i dag, byggdes som ersättning. Dagens ridhus håller måttet 20 x 40 meter. Det nedbrunna ridhuset var mer än dubbelt så stort.

Text: Anki Lundberg
Artiklen är publicerad i tidningen Hästen, nummer 4, 2005.

Startsida